Hej!
Arbetsglädje, det är ett ämne som jag och Maria ägnat oss åt mycket. Vårt första samarbete handlade om en föreläsning om just arbetsglädje. Intresset för arbetsglädje och engagemanget för att vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar, ledde vidare till att vi skrev en bok om det ämnet. Boken heter Arbetsglädje - En väg till att trivas, må bra och prestera.
Imorgon ska vi föreläsa om arbetsglädje för en arbetsgrupp i Jönköping. Något som vi har fått veta av beställaren av föreläsningen är att arbetsglädjen är stor i gruppen. Anledningen till att de vill att vi ska komma till dem är att det ser arbetsglädje som något väldigt viktigt och att de är rädda om och vill värna om den positiva stämningen som de redan har. Det där är faktiskt en vanlig anledning till att vi blir anlitade för att prata om arbetsglädje, en vilja att behålla den arbetsglädje som redan finns. Vår arbetsglädjeföreläsning handlar både om att konsten att skapa arbetsglädje och om konsten att behålla den.
Här kan du läsa mer om vår föreläsning Konsten att skapa och behålla arbetsglädje.
http://friskaarbetsplatser.se/forelasningar/skapa-och-behalla-arbetsgladje/
Jag önskar dig en dag fylld med arbetsglädje!
/ Sara
En blogg om vikten av att trivas och må bra på vårt arbete för att kunna prestera så bra som möjligt
torsdag 5 december 2019
tisdag 19 november 2019
Nätverket för dig som vill skapa en frisk arbetsplats
Nu har det gått ett tag sedan vår första nätverksträff men känslan är densamma. Vi hade en fantastisk dag tillsammans där alla både blev inspirerade men också inspirerade andra. Vi var alla överens om att det var en mycket bra start på ett fortsatt viktigt nätverk.
Så här blev vår första dag ungefär:
Vi började dagen med att definiera vad en frisk arbetsplats är för oss och så här blev det:
Därefter fick vi möjlighet att lyssna till Kent Möller Andersson och hans erfarenhet i ämnet friska arbetsplatser. Kent inspirerade oss alla i stort och i smått och med både kloka ord, erfarenheter, tips och inspirerande bilder. Vi tackar dig så mycket Kent för att du kom och jag är säker på att vi alla gick därifrån med idéer om vad vi kan ta till vår egen verksamhet.
Vi fortsatte därefter dagen med arbete i mindre grupper där vi pratade om både utmaningar och goda berättelser kring ämnet att skapa friska arbetsplatser. Vi delade sedan med oss av detta i den större gruppen.
Avslutningsvis pratade vi om fortsättningen av nätverket och där uttrycktes det flera idéer och tankar.
Vi gick från Hotell Högland i Nässjö med en härlig känsla i kroppen, och som för min del, fortfarande sitter i.
Hör av dig om du tycker vårt nätverk verkar intressant eller om du kanske vill komma o
Så här blev vår första dag ungefär:
Vi började dagen med att definiera vad en frisk arbetsplats är för oss och så här blev det:
Frisk Arbetsplats
·
Alla tar eget ansvar och vågar göra det
·
Vi jobbar för öppenhet och jämlikhet
·
Det behöver finnas förutsättningar för att ta
ansvar
·
Vi har ett respektfullt förhållningssätt
·
Vi har respekt för andras funktion och
olikheter
·
Vi trivs och uppför oss
·
Vi vågar prata om det som är bra och det som
är dåligt
·
Arbetsglädje
·
Vi har rutiner och vi följer dom
·
God arbetsmiljö
·
Vi är tydliga med både våra skyldigheter och
rättigheter
·
Vi har rutiner som vi följer
·
Vi vågar ställa frågan – ”är jag på rätt
ställe?”
·
Vi tar hand om oss själva men får också hjälp
till det
·
Det behöver finnas tydliga mål, kamratskap
men också utvecklingsmöjligheter
Därefter fick vi möjlighet att lyssna till Kent Möller Andersson och hans erfarenhet i ämnet friska arbetsplatser. Kent inspirerade oss alla i stort och i smått och med både kloka ord, erfarenheter, tips och inspirerande bilder. Vi tackar dig så mycket Kent för att du kom och jag är säker på att vi alla gick därifrån med idéer om vad vi kan ta till vår egen verksamhet.
Vi fortsatte därefter dagen med arbete i mindre grupper där vi pratade om både utmaningar och goda berättelser kring ämnet att skapa friska arbetsplatser. Vi delade sedan med oss av detta i den större gruppen.
Avslutningsvis pratade vi om fortsättningen av nätverket och där uttrycktes det flera idéer och tankar.
Vi gick från Hotell Högland i Nässjö med en härlig känsla i kroppen, och som för min del, fortfarande sitter i.
Hör av dig om du tycker vårt nätverk verkar intressant eller om du kanske vill komma o
onsdag 6 november 2019
Nätverk för dig som vill skapa friska arbetsplatser
I vårt arbete med att vara med och skapa friska arbetsplatser har vi tillsammans kommit till en punkt där vi vill göra lite till. Under våren började en ide om att starta ett nätverk tillsammans ta form.
Vi spånade och bestämde oss för att det vill vi göra. Vi bokade ett datum och lokal och började skriva vår inbjudan. Så här skrev vi bland annat:
I det här nätverket får du möjlighet att inspireras och inspirera andra. Du blir, i en värld där produktion, ekonomi och det vardagliga arbetet tar mycket plats, påmind om det viktiga arbetet som behöver fortgå för att kunna skapa en frisk arbetsplats. Du blir stärkt av ett nätverk med människor som jobbar med likande frågor som du. Du får många nya kontakter.
Sen började vi maila ut inbjudningar och vi blev så glada att det blev ett så stort intresse. Vår första träff är nu på fredag och vi blir sammanlagt 15 deltagare på vår första träff. Vi har en föreläsare från Enköping som kommer och berättar om sitt arbete och det kommer deltagare från olika delar av Sverige, inte bara härifrån höglandet. Vi ser så fram emot denna dag och det ska bli så roligt att få träffas och förenas i det här viktiga ämnet, att skapa friska arbetsplatser.
Mer rapport från dagen kommer nästa vecka men om du redan nu känner dig intresserad av att komma på nästa träff, hör då av dig till någon av oss.
Ha en fin dag
/Maria
Vi spånade och bestämde oss för att det vill vi göra. Vi bokade ett datum och lokal och började skriva vår inbjudan. Så här skrev vi bland annat:
I det här nätverket får du möjlighet att inspireras och inspirera andra. Du blir, i en värld där produktion, ekonomi och det vardagliga arbetet tar mycket plats, påmind om det viktiga arbetet som behöver fortgå för att kunna skapa en frisk arbetsplats. Du blir stärkt av ett nätverk med människor som jobbar med likande frågor som du. Du får många nya kontakter.
Sen började vi maila ut inbjudningar och vi blev så glada att det blev ett så stort intresse. Vår första träff är nu på fredag och vi blir sammanlagt 15 deltagare på vår första träff. Vi har en föreläsare från Enköping som kommer och berättar om sitt arbete och det kommer deltagare från olika delar av Sverige, inte bara härifrån höglandet. Vi ser så fram emot denna dag och det ska bli så roligt att få träffas och förenas i det här viktiga ämnet, att skapa friska arbetsplatser.
Mer rapport från dagen kommer nästa vecka men om du redan nu känner dig intresserad av att komma på nästa träff, hör då av dig till någon av oss.
Ha en fin dag
/Maria
tisdag 22 oktober 2019
Tillsammans kan vi rädda liv
Hej!
Jag läste en debattartikel från i somras skriven av Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. Debattartikeln hade rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv". https://arbetet.se/2019/06/13/en-sakerhetskultur-dar-man-vagar-saga-ifran-raddar-liv/
Tänk så viktigt det är med en kultur på arbetsplatsen som bidrar till att man vågar säga ifrån. Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt av sitt arbete. Det gäller både dödsfall och skador till följd av arbetsplatsolyckor, men självklart också sådant som orsakats av organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång får ofta stora rubriker och mycket uppmärksamhet, med alla rätt, men vet du att det är betydligt fler som dör av arbetsrelaterad stress och av kränkande särbehandling på jobbet än av arbetsplatsolyckor? Forskning visar att ca 500 personer dör varje år i Sverige till följd av arbetsrelaterad stress. Forskare tror också att så många som 100-300 personer tar sitt liv på grund av att de varit utsatta för kränkande särbehandling och arbetsplatsmobbning. De siffrorna kan jämföras med antalet dödsolyckor. I år, under perioden januari-september, har 32 människor mist livet i en arbetsplatsolycka.
Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som innefattar arbetssjukdomar inklusive de organisatoriska och sociala frågorna, skriver Erna i sin debattartikel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är mycket viktigt här. Genom det arbetet ska vi identifiera de risker som finns och hitta vägar för att minska dem. Att skapa en kultur på arbetsplatsen där man vågar säga ifrån är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa en sådan säkerhetskultur. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret, men alla arbetstagare har ett ansvar för bidra till en god och säker arbetsmiljö.
Min och Marias senaste bok, Våga bryta tystnaden, handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Vi menar att fler behöver bryta tystnaden och prata mer om kränkande särbehandling i arbetslivet. Det behövs en större tydlighet kring gränser och kring vad som är ok och inte ok i det sociala samspelet. Fler behöver lämna den tysta massan och sätta stopp för kränkningar som pågår. Genom att göra det kan vi skapa friska arbetsplaster där människor trivs, mår bra och presterar och vi kan också rädda liv.
Att våga bryta tystnaden gäller inte bara kring kränkande särbehandling (även om boken handlar om just det). Arbetsmiljöverkets generaldirektörs debattartikel, som fick rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv", visar på vikten av att våga bryta tystnaden i många sammanhang på våra arbetsplatser, både när det gäller den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala. Jag kan bara hålla med om vikten av det, att våga bryta tystnaden, och vikten av att skapa en kultur på arbetsplatsen som möjliggör det. Så min uppmaning är:
/ Sara
Jag läste en debattartikel från i somras skriven av Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. Debattartikeln hade rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv". https://arbetet.se/2019/06/13/en-sakerhetskultur-dar-man-vagar-saga-ifran-raddar-liv/
Tänk så viktigt det är med en kultur på arbetsplatsen som bidrar till att man vågar säga ifrån. Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt av sitt arbete. Det gäller både dödsfall och skador till följd av arbetsplatsolyckor, men självklart också sådant som orsakats av organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång får ofta stora rubriker och mycket uppmärksamhet, med alla rätt, men vet du att det är betydligt fler som dör av arbetsrelaterad stress och av kränkande särbehandling på jobbet än av arbetsplatsolyckor? Forskning visar att ca 500 personer dör varje år i Sverige till följd av arbetsrelaterad stress. Forskare tror också att så många som 100-300 personer tar sitt liv på grund av att de varit utsatta för kränkande särbehandling och arbetsplatsmobbning. De siffrorna kan jämföras med antalet dödsolyckor. I år, under perioden januari-september, har 32 människor mist livet i en arbetsplatsolycka.
Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som innefattar arbetssjukdomar inklusive de organisatoriska och sociala frågorna, skriver Erna i sin debattartikel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är mycket viktigt här. Genom det arbetet ska vi identifiera de risker som finns och hitta vägar för att minska dem. Att skapa en kultur på arbetsplatsen där man vågar säga ifrån är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa en sådan säkerhetskultur. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret, men alla arbetstagare har ett ansvar för bidra till en god och säker arbetsmiljö.
Min och Marias senaste bok, Våga bryta tystnaden, handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Vi menar att fler behöver bryta tystnaden och prata mer om kränkande särbehandling i arbetslivet. Det behövs en större tydlighet kring gränser och kring vad som är ok och inte ok i det sociala samspelet. Fler behöver lämna den tysta massan och sätta stopp för kränkningar som pågår. Genom att göra det kan vi skapa friska arbetsplaster där människor trivs, mår bra och presterar och vi kan också rädda liv.
Att våga bryta tystnaden gäller inte bara kring kränkande särbehandling (även om boken handlar om just det). Arbetsmiljöverkets generaldirektörs debattartikel, som fick rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv", visar på vikten av att våga bryta tystnaden i många sammanhang på våra arbetsplatser, både när det gäller den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala. Jag kan bara hålla med om vikten av det, att våga bryta tystnaden, och vikten av att skapa en kultur på arbetsplatsen som möjliggör det. Så min uppmaning är:
- kör hårt med det systematiska arbetsmiljöarbetet
- skapa en kultur på arbetsplatsen där det är ok att säga ifrån
- våga bryta tystnaden
/ Sara
fredag 11 oktober 2019
Digital arbetsmiljö
Hej!
Den digitala arbetsmiljön är ett arbetsmiljöområde som jag tycker att det läggs lite för lite fokus på. Ändring behövs!
Du som följer vår blogg vet att jag och Maria brinner för att skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi är på jobbet för att utföra något. För att vi ska kunna prestera på bästa sätt behöver vi trivas och må bra. Var kommer då den digitala arbetsmiljön in när det gäller att skapa en frisk arbetsplats? Jag tänker så, att de digitala verktygen, systemen och arbetssätten finns där för att underlätta för prestationen. Tanken är att de ska göra arbetet enklare, smidigare, säkrare, skapa mer ordning och reda och så vidare. Med sådana effekter kan vi förbättra prestationen, vilket ju är en viktig del hos en frisk arbetsplats. Men hur påverkar den digitala arbetsmiljön trivseln och måendet hos våra medarbetare? En del mår väldigt bra och trivs bra med när ett nytt digitalt arbetssätt har sjösatts och tagits i bruk, men det är inte helt ovanligt att människor mår dåligt av system som krånglar, oenighet om hur vi ska jobba, irritation över dokument som inte går att hitta och så vidare.
Vi behöver få in den digitala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet. När gjorde ni en skyddsrond senast som hade fokus på den digitala arbetsmiljön? I förra veckan föreläste jag om den digitala arbetsmiljön. Det var runt 80 personer som deltog och jag frågade dem: Har du varit med och genomfört en skyddsrond med fokus på den digitala arbetsmiljön? Vet du hur många som svarade ja på den frågan? Det var två personer. Resten hade inte gjort det. Ändring behövs!
Precis som inom andra arbetsmiljöområden måste vi titta på vilka risker för ohälsa som finns och vilka möjligheter för hälsa som finns. Bidrar era digitala verktyg, system och arbetssätt till att minska risken för ohälsa kopplat till arbetsbelastning till exempel? En hälsosam arbetsbelastning handlar om att vi har en balans mellan de krav som ställs på oss och de resurser vi har för att möta kraven. Titta på den här bilden och fundera hur ni har det på er arbetsplats. Ger era digitala verktyg och arbetssätt ökad eller minskad arbetsbelastning?
Rätt arbetsmetoder och rätt arbetsredskap är resurser som vi bör ha för att möta kraven. Använder ni de möjligheter den digitala tekniken ger på bästa sätt så att det verkligen blir en resurs och därigenom bidrar till minskad arbetsbelastning?
Socialt stöd är en annan resurs som kan balansera upp kraven. Tänk dig en arbetsplats, en tillverkande industri, där de flesta av medarbetarna jobbar under samma tak, men där säljarna åker landet runt och sällan är på plats hos de andra. Det sociala stödet, som är en viktigt resurs, är kanske lättare att få av eller ge till någon man har nära sig. En möjlighet att chatta med någon någon som befinner sig på en annan plats kan förenkla för det sociala stödet.
Återhämtning är en annan viktig resurs. Skapar era digitala arbetssätt möjlighet till återhämtning eller inte? Jag mötte en gång medarbetare från två butiker. Företaget hade börjat i liten skala, med en butik med familjär stämning mellan medarbetarna. De hade vant sig att stämma av saker med varandra via Facebook Messenger, allt från om någon blev sjuk till viktig information som behövde delas. Det hade fungerat bra under en längre tid, men nu när de vuxit och utökat till två butiker med betydligt fler medarbetare, var lösningen kanske inte det optimala. Flera personer beskrev till exempel att de kände sig störda av plinget från Messenger under ledigheter. Information som spridits där var svår att hitta igen. De insåg att det där faktiskt var en arbetsmiljöfråga som var viktig att ta tag i.
Möjligheten att jobba varsomhelst närsomhelst kan vara både en risk och en möjlighet. Hur ser det ut hos er?
Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp möjliga risker för ohälsa och möjligheter för hälsa, men jag slutar här. Jag uppmanar dig istället att tänka till på din/er digitala arbetsmiljö. Har du koll på riskerna och möjligheterna?
Vi vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Det gör vi genom att hjälpa våra kunder att komma igång eller utveckla sitt arbetsmiljöarbete. Läs mer på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoarbete/. Vi håller också olika arbetsmarknadsutbildningar som du kan läsa mer om på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoutbildningar/.
Jag vill också tipsa om Suntarbetsliv och Prevent som har mycket bra information och verktyg för att kunna jobba med den digitala arbetsmiljön.
Lycka till i ert arbete med den digitala arbetsmiljön!
/ Sara
Den digitala arbetsmiljön är ett arbetsmiljöområde som jag tycker att det läggs lite för lite fokus på. Ändring behövs!
Du som följer vår blogg vet att jag och Maria brinner för att skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi är på jobbet för att utföra något. För att vi ska kunna prestera på bästa sätt behöver vi trivas och må bra. Var kommer då den digitala arbetsmiljön in när det gäller att skapa en frisk arbetsplats? Jag tänker så, att de digitala verktygen, systemen och arbetssätten finns där för att underlätta för prestationen. Tanken är att de ska göra arbetet enklare, smidigare, säkrare, skapa mer ordning och reda och så vidare. Med sådana effekter kan vi förbättra prestationen, vilket ju är en viktig del hos en frisk arbetsplats. Men hur påverkar den digitala arbetsmiljön trivseln och måendet hos våra medarbetare? En del mår väldigt bra och trivs bra med när ett nytt digitalt arbetssätt har sjösatts och tagits i bruk, men det är inte helt ovanligt att människor mår dåligt av system som krånglar, oenighet om hur vi ska jobba, irritation över dokument som inte går att hitta och så vidare.
Vi behöver få in den digitala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet. När gjorde ni en skyddsrond senast som hade fokus på den digitala arbetsmiljön? I förra veckan föreläste jag om den digitala arbetsmiljön. Det var runt 80 personer som deltog och jag frågade dem: Har du varit med och genomfört en skyddsrond med fokus på den digitala arbetsmiljön? Vet du hur många som svarade ja på den frågan? Det var två personer. Resten hade inte gjort det. Ändring behövs!
Precis som inom andra arbetsmiljöområden måste vi titta på vilka risker för ohälsa som finns och vilka möjligheter för hälsa som finns. Bidrar era digitala verktyg, system och arbetssätt till att minska risken för ohälsa kopplat till arbetsbelastning till exempel? En hälsosam arbetsbelastning handlar om att vi har en balans mellan de krav som ställs på oss och de resurser vi har för att möta kraven. Titta på den här bilden och fundera hur ni har det på er arbetsplats. Ger era digitala verktyg och arbetssätt ökad eller minskad arbetsbelastning?
Rätt arbetsmetoder och rätt arbetsredskap är resurser som vi bör ha för att möta kraven. Använder ni de möjligheter den digitala tekniken ger på bästa sätt så att det verkligen blir en resurs och därigenom bidrar till minskad arbetsbelastning?
Socialt stöd är en annan resurs som kan balansera upp kraven. Tänk dig en arbetsplats, en tillverkande industri, där de flesta av medarbetarna jobbar under samma tak, men där säljarna åker landet runt och sällan är på plats hos de andra. Det sociala stödet, som är en viktigt resurs, är kanske lättare att få av eller ge till någon man har nära sig. En möjlighet att chatta med någon någon som befinner sig på en annan plats kan förenkla för det sociala stödet.
Återhämtning är en annan viktig resurs. Skapar era digitala arbetssätt möjlighet till återhämtning eller inte? Jag mötte en gång medarbetare från två butiker. Företaget hade börjat i liten skala, med en butik med familjär stämning mellan medarbetarna. De hade vant sig att stämma av saker med varandra via Facebook Messenger, allt från om någon blev sjuk till viktig information som behövde delas. Det hade fungerat bra under en längre tid, men nu när de vuxit och utökat till två butiker med betydligt fler medarbetare, var lösningen kanske inte det optimala. Flera personer beskrev till exempel att de kände sig störda av plinget från Messenger under ledigheter. Information som spridits där var svår att hitta igen. De insåg att det där faktiskt var en arbetsmiljöfråga som var viktig att ta tag i.
Möjligheten att jobba varsomhelst närsomhelst kan vara både en risk och en möjlighet. Hur ser det ut hos er?
Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp möjliga risker för ohälsa och möjligheter för hälsa, men jag slutar här. Jag uppmanar dig istället att tänka till på din/er digitala arbetsmiljö. Har du koll på riskerna och möjligheterna?
Vi vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Det gör vi genom att hjälpa våra kunder att komma igång eller utveckla sitt arbetsmiljöarbete. Läs mer på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoarbete/. Vi håller också olika arbetsmarknadsutbildningar som du kan läsa mer om på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoutbildningar/.
Jag vill också tipsa om Suntarbetsliv och Prevent som har mycket bra information och verktyg för att kunna jobba med den digitala arbetsmiljön.
Lycka till i ert arbete med den digitala arbetsmiljön!
/ Sara
måndag 23 september 2019
Äntligen!
Hej!
Boken är färdig, bokreleasen genomförd och nu väntar Bokmässan. Maria och jag har jobbat hårt med vår bok Våga bryta tystnaden - en bok om kränkande särbehandling, och nu är den den äntligen färdig. I fredags hade vi releasefest där kunder, samarbetspartners och vänner kom och firade boksläppet med oss. Den här veckan tar vi med oss boken till Göteborg, till Bokmässan. Ska du också dit, så titta in vår monter F02:51. Vi pratar gärna med dig om arbetsmiljö, arbetsglädje, kränkande särbehandling och om att våga bryta tystnaden.
Vill du läsa mer om vår bok Våga bryta tystnaden, så titta in på hemsidan eller läs artiklarna som Nässjö Näringsliv och Nuvab skrivit.
Boken är färdig, bokreleasen genomförd och nu väntar Bokmässan. Maria och jag har jobbat hårt med vår bok Våga bryta tystnaden - en bok om kränkande särbehandling, och nu är den den äntligen färdig. I fredags hade vi releasefest där kunder, samarbetspartners och vänner kom och firade boksläppet med oss. Den här veckan tar vi med oss boken till Göteborg, till Bokmässan. Ska du också dit, så titta in vår monter F02:51. Vi pratar gärna med dig om arbetsmiljö, arbetsglädje, kränkande särbehandling och om att våga bryta tystnaden.
Vill du läsa mer om vår bok Våga bryta tystnaden, så titta in på hemsidan eller läs artiklarna som Nässjö Näringsliv och Nuvab skrivit.
/ Sara
onsdag 5 juni 2019
Ord som verkligen betyder något
Hej!
Maria och jag vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Oftast handlar våra uppdrag om den organisatoriska och social arbetsmiljön. Vi pratade med en ny uppdragsgivare idag och för dem var det viktigt att framhålla att de inte vänder sig till oss för att de har problem, utan anledningen är att de vill mer helt enkelt. De vill bli ännu bättre än de redan är. Det är faktiskt en vanlig ingång, att ledare som vill mer, kontaktar oss för att kunna nå längre.
I vårt arbete med att skapa friska arbetsplatser brukar vi starta upp med att deltagarna får sätta ord på vad en frisk arbetsplats är. Vår definition på en frisk arbetsplats är en arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar. Vi kunde ju göra det enkelt för oss och stanna där, med den definitionen, men vi vill att våra deltagare verkligen ska känna vad en frisk arbetsplats är. Därför får de tillsammans sätta ord på det. Ord som vi sen kan hänvisa till när vi fortsätter arbetet mot en frisk arbetsplats. Då finns det ju något att sträva mot, något att försöka uppnå. Bland orden om vad som kännetecknar en frisk arbetsplats brukar det alltid finnas med sådant som redan finns och fungerar på arbetsplatsen, men också ord om hur man önskar att det skulle vara.
Det används många vackra ord på en arbetsplats, till exempel värdeord, där tanken bakom orden är god. Men vad betyder de orden egentligen? För att kunna leva upp till de vackra orden behöver vi förstå vad orden verkligen står för.
Den här bilen stod parkerad utanför en arbetsplats där Maria och jag jobbade med en arbetsgrupp som ville utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
"Jag bryr mig" stod det på bilen. Det kändes verkligen äkta. Vi möttes av människor som bryr sig och en arbetsgivare som bryr sig om sina medarbetare. En arbetsgivare som vill utvecklas tillsammans med sina medarbetare.
Låt era vackra ord bli levande och fyllas med innehåll. Då kan de fina orden verkligen betyda något.
/ Sara
Maria och jag vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Oftast handlar våra uppdrag om den organisatoriska och social arbetsmiljön. Vi pratade med en ny uppdragsgivare idag och för dem var det viktigt att framhålla att de inte vänder sig till oss för att de har problem, utan anledningen är att de vill mer helt enkelt. De vill bli ännu bättre än de redan är. Det är faktiskt en vanlig ingång, att ledare som vill mer, kontaktar oss för att kunna nå längre.
I vårt arbete med att skapa friska arbetsplatser brukar vi starta upp med att deltagarna får sätta ord på vad en frisk arbetsplats är. Vår definition på en frisk arbetsplats är en arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar. Vi kunde ju göra det enkelt för oss och stanna där, med den definitionen, men vi vill att våra deltagare verkligen ska känna vad en frisk arbetsplats är. Därför får de tillsammans sätta ord på det. Ord som vi sen kan hänvisa till när vi fortsätter arbetet mot en frisk arbetsplats. Då finns det ju något att sträva mot, något att försöka uppnå. Bland orden om vad som kännetecknar en frisk arbetsplats brukar det alltid finnas med sådant som redan finns och fungerar på arbetsplatsen, men också ord om hur man önskar att det skulle vara.
Det används många vackra ord på en arbetsplats, till exempel värdeord, där tanken bakom orden är god. Men vad betyder de orden egentligen? För att kunna leva upp till de vackra orden behöver vi förstå vad orden verkligen står för.
Den här bilen stod parkerad utanför en arbetsplats där Maria och jag jobbade med en arbetsgrupp som ville utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
"Jag bryr mig" stod det på bilen. Det kändes verkligen äkta. Vi möttes av människor som bryr sig och en arbetsgivare som bryr sig om sina medarbetare. En arbetsgivare som vill utvecklas tillsammans med sina medarbetare.
Låt era vackra ord bli levande och fyllas med innehåll. Då kan de fina orden verkligen betyda något.
/ Sara
tisdag 28 maj 2019
En film säger mer än tusen ord
Hej!
En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Hur är det då med en film?
Jag och Maria brinner för att skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi gör det tillsammans och var för sig, på olika sätt, men med samma mål, en frisk arbetsplats. Kolla på det här klippet så berättar vi mer om vad vi erbjuder.
En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Hur är det då med en film?
Jag och Maria brinner för att skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi gör det tillsammans och var för sig, på olika sätt, men med samma mål, en frisk arbetsplats. Kolla på det här klippet så berättar vi mer om vad vi erbjuder.
/ Sara
tisdag 23 april 2019
En paus i solen
Hej!
Jag njuter av en paus i solen. Jag mår bra av solen och jag mår bra av pausen.
När Maria och jag föreläser om arbetsglädje brukar vi fråga deltagarna om vad som ger dem arbetsglädje. Oavsett vad deltagarna jobbar med brukar svaren vara ungefär lika. Det handlar om sådant som gemenskapen med kollegorna, att bli sedd och att göra något som kommer någon annan till glädje. Men det handlar också om de specifika arbetsuppgifterna, att ha meningsfulla och lagom svåra uppgifter och en utmaning i arbetet. Något som vi aldrig har fått höra är "möjligheten att ta en paus i solen", men om jag skulle få frågan idag, om vad som ger mig arbetsglädje, så skulle jag nog svara just det.
Vad ger dig arbetsglädje?
/ Sara
Jag njuter av en paus i solen. Jag mår bra av solen och jag mår bra av pausen.
När Maria och jag föreläser om arbetsglädje brukar vi fråga deltagarna om vad som ger dem arbetsglädje. Oavsett vad deltagarna jobbar med brukar svaren vara ungefär lika. Det handlar om sådant som gemenskapen med kollegorna, att bli sedd och att göra något som kommer någon annan till glädje. Men det handlar också om de specifika arbetsuppgifterna, att ha meningsfulla och lagom svåra uppgifter och en utmaning i arbetet. Något som vi aldrig har fått höra är "möjligheten att ta en paus i solen", men om jag skulle få frågan idag, om vad som ger mig arbetsglädje, så skulle jag nog svara just det.
Vad ger dig arbetsglädje?
/ Sara
torsdag 18 april 2019
En bok som behövs
Hej!
Maria och jag håller på att skriva en bok om kränkande särbehandling i arbetslivet. Den kommer att heta "Våga bryta tystnaden".
Maria och jag håller på att skriva en bok om kränkande särbehandling i arbetslivet. Den kommer att heta "Våga bryta tystnaden".
Många förstår allvaret med kränkande särbehandling och mobbning i arbetslivet, men en hel del personer har svårt att se att det berör just dem, att kanske de själva är en del i det som förekommer. Det blir lite som ” Mobbning och kränkningar, visst förekommer det i arbetslivet, men inte hos oss väl?”.
Jag och Maria anser att det behövs mer kunskap om och mer samtal kring det här ämnet ute på våra arbetsplatser. Vi behöver prata om vad kränkande särbehandling är, vad som är ok och inte på just vår arbetsplats och hur vi vill ha det. Vi behöver skapa forum för sådana samtal. Det är viktigt att bryta tystnaden på våra arbetsplatser, tystnaden som många gånger är en bidragande orsak till att kränkningarna får fortgå. Vi behöver bli mer modiga helt enkelt.
Vår bok kommer främst att handla om hur vi förebygger kränkande särbehandling och om tidiga insatser. När kränkningarna har gått långt och övergått i mobbning eller misstänkt mobbning, då behövs andra insatser och utredningar. Men som sagt, i den här boken fokuserar vi på annat.
Boken kommer hösten 2019.
/ Sara
fredag 12 april 2019
Underhåll krävs om resultatet ska bestå
Hej!
Jag har pratat med en tidigare kund idag. Han ser ett stort behov av att jag och Maria kommer tillbaka till dem och jobbar vidare med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De är mitt inne i en omorganisation och det är lite rörigt just nu. "Det vi behöver nu, är en skjuts vidare av er", sa han.
Jag gick tillbaka och kollade lite på tidigare konversationer mellan mig och chefen jag pratade med idag. Sist vi var hos dem var 2016. Då hade vi, innan dess, utbildat deras chefer och skyddsombud i grundläggande arbetsmiljöarbete. Vi hade också träffat medarbetarna på några avdelningar tidigare och pratat om arbetsglädje och 2016 var det dags för resterande avdelningar. Inför att vi skulle komma dit 2016 skrev chefen, som jag pratade med idag, "jag hoppas och tror att håller vi detta vid liv kommer vi att lyckas". Idag beskrev han att våra arbetsglädjeföreläsningar hade gett mycket stor effekt. Det blev en mycket mer positiv stämning bland medarbetarna och den höll i sig under en lång tid. Men med omorganisationen och mycket annat som hänt på företaget hade känslan av arbetsglädje dalat och det bekymrade chefen.
Självklart vill vi komma tillbaka. Trots alla medarbetares engagemang och gemensamma arbete med att skapa en glädjefylld arbetsplats och trots chefernas och skyddsombudens engagemang och arbete, hade arbetsglädjen, som tidigare var på topp, börjat dala. En god social arbetsmiljö behöver underhållas för att resultatet ska bestå. Särskilt viktig kan det vara när omständigheter, som till exempel en omorganisation, påverkar medarbetarna.
Läs mer om våra föreläsningar här: http://friskaarbetsplatser.se/forelasningar/
/ Sara
Jag har pratat med en tidigare kund idag. Han ser ett stort behov av att jag och Maria kommer tillbaka till dem och jobbar vidare med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De är mitt inne i en omorganisation och det är lite rörigt just nu. "Det vi behöver nu, är en skjuts vidare av er", sa han.
Jag gick tillbaka och kollade lite på tidigare konversationer mellan mig och chefen jag pratade med idag. Sist vi var hos dem var 2016. Då hade vi, innan dess, utbildat deras chefer och skyddsombud i grundläggande arbetsmiljöarbete. Vi hade också träffat medarbetarna på några avdelningar tidigare och pratat om arbetsglädje och 2016 var det dags för resterande avdelningar. Inför att vi skulle komma dit 2016 skrev chefen, som jag pratade med idag, "jag hoppas och tror att håller vi detta vid liv kommer vi att lyckas". Idag beskrev han att våra arbetsglädjeföreläsningar hade gett mycket stor effekt. Det blev en mycket mer positiv stämning bland medarbetarna och den höll i sig under en lång tid. Men med omorganisationen och mycket annat som hänt på företaget hade känslan av arbetsglädje dalat och det bekymrade chefen.
Självklart vill vi komma tillbaka. Trots alla medarbetares engagemang och gemensamma arbete med att skapa en glädjefylld arbetsplats och trots chefernas och skyddsombudens engagemang och arbete, hade arbetsglädjen, som tidigare var på topp, börjat dala. En god social arbetsmiljö behöver underhållas för att resultatet ska bestå. Särskilt viktig kan det vara när omständigheter, som till exempel en omorganisation, påverkar medarbetarna.
Läs mer om våra föreläsningar här: http://friskaarbetsplatser.se/forelasningar/
/ Sara
fredag 5 april 2019
Hurra för 3-åringen!
Hej!
Den 31 mars 2016 trädde Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i kraft. Det betyder att föreskrifterna fyllde tre år förra helgen. Det är värt ett hurra, tycker jag.
Vad har föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö betytt för alla oss som jobbar i Sverige? Maria och jag fick den frågan av tidningen Ingenjören för någon vecka sen. Här kan du läsa vad vi svarade. http://www.ingenjoren.se/2019/03/27/osund-arbetsmiljo-kostar-liv/
Tycker du att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och sociala arbetsmiljö har haft någon betydelse? Vilken betydelse har de i så fall haft?
När föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö var på väg att träda i kraft och den första tiden efter att de trätt i kraft, fick Maria och jag många uppdrag att utbilda chefer och skyddsombud, i vad föreskrifterna handlade om och hur man får in den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är en viktig målgrupp och vi jobbar fortfarande med den typen av utbildning. Men det som hände allt eftersom var att fler och fler började fundera över hur de skulle få med sig alla medarbetare för att tillsammans kunna skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är ju områden som berör alla. Numera håller vi många utbildningar som riktar sig till alla medarbetare. Vi har ett populärt upplägg som vi kallar "Vår arbetsmiljö - vårt gemensamma ansvar". Där delar vi med oss av kunskap om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vad regelverket säger, men också om hur alla kan bidra till att ska en frisk arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar.
En frisk arbetsplats skapar vi tillsammans. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggör vilka områden vi ska fokusera på, nämligen arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Föreskrifterna visar också på att vi i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte bara ska jobba med den fysiska arbetsmiljön. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska också hanteras på samma sätt, med samma tyngd.
/ Sara
Den 31 mars 2016 trädde Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i kraft. Det betyder att föreskrifterna fyllde tre år förra helgen. Det är värt ett hurra, tycker jag.
Vad har föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö betytt för alla oss som jobbar i Sverige? Maria och jag fick den frågan av tidningen Ingenjören för någon vecka sen. Här kan du läsa vad vi svarade. http://www.ingenjoren.se/2019/03/27/osund-arbetsmiljo-kostar-liv/
Tycker du att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och sociala arbetsmiljö har haft någon betydelse? Vilken betydelse har de i så fall haft?
När föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö var på väg att träda i kraft och den första tiden efter att de trätt i kraft, fick Maria och jag många uppdrag att utbilda chefer och skyddsombud, i vad föreskrifterna handlade om och hur man får in den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är en viktig målgrupp och vi jobbar fortfarande med den typen av utbildning. Men det som hände allt eftersom var att fler och fler började fundera över hur de skulle få med sig alla medarbetare för att tillsammans kunna skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är ju områden som berör alla. Numera håller vi många utbildningar som riktar sig till alla medarbetare. Vi har ett populärt upplägg som vi kallar "Vår arbetsmiljö - vårt gemensamma ansvar". Där delar vi med oss av kunskap om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vad regelverket säger, men också om hur alla kan bidra till att ska en frisk arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar.
En frisk arbetsplats skapar vi tillsammans. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggör vilka områden vi ska fokusera på, nämligen arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Föreskrifterna visar också på att vi i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte bara ska jobba med den fysiska arbetsmiljön. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska också hanteras på samma sätt, med samma tyngd.
/ Sara
tisdag 2 april 2019
Inledningen i vår nya bok
Idag delar vi med oss av inledningen i vår nya bok - Våga bryta tystnaden
Vi vågar!
Jag åkte till Daniel för att
hämta hans pärm som han har hemma. Pärmen innehåller dokument sedan en lång tid
tillbaka, några år faktiskt. I pärmen finns mailkorrespondens mellan Daniel och
hans arbetsledare, mailkorrespondens mellan Daniel och HR–ansvarig på hans
företag. I pärmen hittar vi också en utredning som gjorts på Arbets- och miljömedicin
i Linköping. Utredningen är gjord av Stefan Blomberg, legitimerad psykolog och
PTP psykolog Lina Viita. Daniel har lovat att vi får använda oss av innehållet
när vi ska skriva vår bok och vi har även gjort en intervju med honom som du kommer
få ta del av senare. När jag står ute i vinterrusket och har Daniel stående
framför mig blir jag oerhört känslomässigt berörd. Han har varit sjukskriven
sedan november 2015 och när vi är ute och föreläser berättar vi ofta om honom.
Vi är nu inne i 2019 och Daniel är fortfarande sjukskriven, har sömnproblem och
mår inte alls bra. Det som händer med mig när jag står där är att det blir ännu
tydligare för mig varför vi skriver den här boken. Sådant som hänt och händer Daniel
får bara inte hända.
Vad är det som händer på arbetsplatser
när den här typen av mobbning får ta fart och göra så att den här unge tvåbarnspappan
inte ska orka jobba? Han har blivit så nedtryckt i skorna och illa behandlad
att han är oförmögen att just nu ha ett arbete. Vad är det som gör att vi inte
kan behandla varandra väl eller åtminstone ta tag i saker på ett korrekt sätt
om liknande inträffar? Vi är ju naturligtvis medvetna om att det är omöjligt
att kränkande särbehandling och arbetsplatsmobbning aldrig inträffar, när det
förekommer bland annat stress, hög arbetsbelastning och otydliga roller på våra
arbetsplatser. Men, vi behöver bli bättre på att se det, höra det och
framförallt våga ta tag i det på ett bra sätt när det väl inträffar. Vi kan inte
veta säkert, men om Daniel hade fått hjälp tidigare, hade han nog med all
säkerhet inte varit sjukskriven idag. Han hade kanske orkat vara med och starta
sitt och hans pappas företag och han hade förmodligen sovit bättre på nätterna.
Han hade kanske orkat leka och vara en mer närvarande pappa. Han hade sluppit
känslor av nedstämdhet och tvivel på sig själv. Detta är anledningen till att
vi skriver boken. Det är på grund av det som hänt Daniel och för att inspirera
många fler att våga säga ifrån istället för att vara tysta. Vi vill inspirera
till att våga bryta tystnaden och vi vågar.
måndag 25 mars 2019
VIlken skillnad!
Förra veckan var jag i en av mina grupper som jag arbetar med. Jag träffade gruppen första gången för drygt ett år sedan och medlemmarna i gruppen mådde inte bra. De är tjänstemän och när jag träffade dom första gången var det morrigt och knorrigt. Arbetsbelastningen var hög men istället för att stötta varandra förekom det mycket som inte gynnade den sociala arbetsmiljön. Snacket i korridoren var långt ifrån positiv och här pratade man inte med varandra utan skitsnack bakom ryggen var vanligt förekommande. Detta ledde till att en del mådde riktigt dåligt och utanförskap och utfrysning tillhörde vardagen.
Vi började vårt arbete med att definiera vad en frisk arbetsplats var för dom och vi skrev upp detta på ett papper. Detta blev vårt mål som vi arbetat mot hela tiden. Redan första gången jag var där arbetade de tillsammans fram början till en handlingsplan för hur de skulle komma dit och den såg ut så här:
Handlingsplan
inget skitsnack
försöka delta i dom gemensamma aktiviteterna
börja lyssna på varandra
alla behöver ha en egen "påminnelselapp" på kontoret
prata med berörd person - inte runt omkring
tänka på hur vi beter oss
vi behöver ha en punkt på vår ATP
jobba på att bibehålla det som är bra
jobba för att skapa en snällhetskultur
Så här började deras arbete och sen har det inneburit hårt arbete. Jag har kommit dit med jämna mellanrum och fungerat lite som en påminnelse och också koll att de håller rätt kurs. När jag var där förra veckan var alla enade om att arbetet har lyckats. Arbetsbelastningen är troligen högre än för ett år sedan och de var överens om att de aldrig skulle klara detta om de inte samarbetar, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. De kände sig också övertygade om att några skulle ha blivit sjuka eller ha slutat om de inte bestämt sig för att göra den här satsningen. Jag påminde också om att alla de här "små" sakerna som samarbete, lyssna, visa respekt och prata med varandra inte om är resurser för att hantera den höga arbetsbelastningen. Det blev verkligen ett kvitto på att resurser inte alltid innebär fler personer eller pengar utan resurser handlar om så mycket mer. I vårt arbete har vi hela tiden lutat oss mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/?hl=afs%202015:4
Kul uppdrag och jag ska få komma tillbaka i oktober för att påminna igen. Det ser jag verkligen fram emot!
Skulle du vilja att Sara och jag kommer just till din arbetsplats? Hör av dig då
friskaarbetsplatser.se
mariafs.se
Vi började vårt arbete med att definiera vad en frisk arbetsplats var för dom och vi skrev upp detta på ett papper. Detta blev vårt mål som vi arbetat mot hela tiden. Redan första gången jag var där arbetade de tillsammans fram början till en handlingsplan för hur de skulle komma dit och den såg ut så här:
Handlingsplan
inget skitsnack
försöka delta i dom gemensamma aktiviteterna
börja lyssna på varandra
alla behöver ha en egen "påminnelselapp" på kontoret
prata med berörd person - inte runt omkring
tänka på hur vi beter oss
vi behöver ha en punkt på vår ATP
jobba på att bibehålla det som är bra
jobba för att skapa en snällhetskultur
Så här började deras arbete och sen har det inneburit hårt arbete. Jag har kommit dit med jämna mellanrum och fungerat lite som en påminnelse och också koll att de håller rätt kurs. När jag var där förra veckan var alla enade om att arbetet har lyckats. Arbetsbelastningen är troligen högre än för ett år sedan och de var överens om att de aldrig skulle klara detta om de inte samarbetar, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. De kände sig också övertygade om att några skulle ha blivit sjuka eller ha slutat om de inte bestämt sig för att göra den här satsningen. Jag påminde också om att alla de här "små" sakerna som samarbete, lyssna, visa respekt och prata med varandra inte om är resurser för att hantera den höga arbetsbelastningen. Det blev verkligen ett kvitto på att resurser inte alltid innebär fler personer eller pengar utan resurser handlar om så mycket mer. I vårt arbete har vi hela tiden lutat oss mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/?hl=afs%202015:4
Kul uppdrag och jag ska få komma tillbaka i oktober för att påminna igen. Det ser jag verkligen fram emot!
Skulle du vilja att Sara och jag kommer just till din arbetsplats? Hör av dig då
friskaarbetsplatser.se
mariafs.se
fredag 15 mars 2019
Ett perfekt tack!
Hej!
Igår föreläste jag och Maria i Vetlanda, på Nuvabs inspirationsdag "Så skapas den attraktiva arbetsplatsen". Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar som på olika sätt handlade om det gemensamma temat om hur vi kan skapa den attraktiva arbetsplatsen. Raymond Ahlgren pratade om "Varför vi gör det vi gör" och Sofie Kalén om "Vårt nya arbetsliv". Elaine Eksvärd inspirerade oss på ämnet "Vi måste prata" och Lisa Lemke om "Den kreativa livsplatsen".
Marias och min föreläsning kallade vi för "Mobbning - inte hos oss väl". Vi pratade om hur vi kan skapa attraktiva friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. I det sammanhanget tycker vi att det är mycket viktigt att prata om mobbning och kränkande särbehandling på våra arbetsplatser. Vi behöver ta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på samma allvar som den fysiska. Vi måste våga bryta tystnaden. Kränkande särbehandling och mobbning ska förebyggas och då måste vi prata om det.
Efter en föreläsning är det inte helt ovanligt att vi får en blomma eller något liknande som tack. Den här gången fick vi ett tack som betyder extra mycket för oss. Det var ett gåvobevis som visar att Nuvab gett ett gåva till Understand - Fonden mot psykisk ohälsa, som tack för vår insats. Det tacket kändes som ett perfekt tack den här dagen. Tack Nuvab!
/ Sara
Igår föreläste jag och Maria i Vetlanda, på Nuvabs inspirationsdag "Så skapas den attraktiva arbetsplatsen". Dagen var fylld med inspirerande föreläsningar som på olika sätt handlade om det gemensamma temat om hur vi kan skapa den attraktiva arbetsplatsen. Raymond Ahlgren pratade om "Varför vi gör det vi gör" och Sofie Kalén om "Vårt nya arbetsliv". Elaine Eksvärd inspirerade oss på ämnet "Vi måste prata" och Lisa Lemke om "Den kreativa livsplatsen".
Marias och min föreläsning kallade vi för "Mobbning - inte hos oss väl". Vi pratade om hur vi kan skapa attraktiva friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. I det sammanhanget tycker vi att det är mycket viktigt att prata om mobbning och kränkande särbehandling på våra arbetsplatser. Vi behöver ta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på samma allvar som den fysiska. Vi måste våga bryta tystnaden. Kränkande särbehandling och mobbning ska förebyggas och då måste vi prata om det.
Efter en föreläsning är det inte helt ovanligt att vi får en blomma eller något liknande som tack. Den här gången fick vi ett tack som betyder extra mycket för oss. Det var ett gåvobevis som visar att Nuvab gett ett gåva till Understand - Fonden mot psykisk ohälsa, som tack för vår insats. Det tacket kändes som ett perfekt tack den här dagen. Tack Nuvab!
/ Sara
onsdag 27 februari 2019
Det är allvar!
Hej!
Jag läste en artikel om Peter som blev så sjuk av jobbstressen att han till slut tog sitt liv. Arbetsgivaren hade inte anmält Peters sjukdom som en arbetsskada. Facket tyckte inte kopplingen var tillräckligt klar för att kunna driva det som ett arbetsskadeärende. Men för Peters fru Frida var det uppenbart att det var jobbet som hade gjort honom så sjuk att han till slut inte orkade leva längre. Hon drev ärendet på egen hand och till slut fick hon arbetsskadan godkänd. Läs mer om Peter och om Fridas kamp här.
Ingen ska behöva dö av sitt arbete. I Sverige har vi en nollvision när det gäller dödsolyckor orsakade av arbete. Trots det dog 58 personer i arbetsplatsolyckor under 2018. Det är på tok för många. Vi måste fortsätta det viktiga arbetsmiljöarbetet. Vi måste ha kolla på vilka risker som finns och minska dem. Vi måste främja den goda säkerhetskulturen på våra arbetsplatser. Ingen ska behöva dö av sitt arbete!
Peter räknas inte med i statistiken över arbetsplatsolyckor, men han dog av sitt arbete. Han blev så sjuk av sitt arbete att han inte orkade leva längre. Hur hög skulle dödssiffran vara om vi räknade med självmord, som har sin orsak i förhållanden på arbetsplatsen, såsom ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling? Hur hög skulle siffran vara om vi räknade med dödsfall till följd av hjärtinfarkt, stroke och så vidare orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
Vi måste jobba stenhårt för att minska arbetsplatsolyckorna. Men kom ihåg att det är lika viktigt att jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön om vi ska kunna ska arbetsplatser där ingen riskerar att dö. Det är allvar! Vi måste hjälpas åt. Ingen ska behöva dö av sitt arbete.
I vår grundkurs i arbetsmiljö väljer vi att lägga mest fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vi menar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är så grundläggande att den är viktig att lyfta fram och ges en stor plats i en grundläggande arbetsmiljöutbildning.
/ Sara
Jag läste en artikel om Peter som blev så sjuk av jobbstressen att han till slut tog sitt liv. Arbetsgivaren hade inte anmält Peters sjukdom som en arbetsskada. Facket tyckte inte kopplingen var tillräckligt klar för att kunna driva det som ett arbetsskadeärende. Men för Peters fru Frida var det uppenbart att det var jobbet som hade gjort honom så sjuk att han till slut inte orkade leva längre. Hon drev ärendet på egen hand och till slut fick hon arbetsskadan godkänd. Läs mer om Peter och om Fridas kamp här.
Ingen ska behöva dö av sitt arbete. I Sverige har vi en nollvision när det gäller dödsolyckor orsakade av arbete. Trots det dog 58 personer i arbetsplatsolyckor under 2018. Det är på tok för många. Vi måste fortsätta det viktiga arbetsmiljöarbetet. Vi måste ha kolla på vilka risker som finns och minska dem. Vi måste främja den goda säkerhetskulturen på våra arbetsplatser. Ingen ska behöva dö av sitt arbete!
Peter räknas inte med i statistiken över arbetsplatsolyckor, men han dog av sitt arbete. Han blev så sjuk av sitt arbete att han inte orkade leva längre. Hur hög skulle dödssiffran vara om vi räknade med självmord, som har sin orsak i förhållanden på arbetsplatsen, såsom ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling? Hur hög skulle siffran vara om vi räknade med dödsfall till följd av hjärtinfarkt, stroke och så vidare orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
Vi måste jobba stenhårt för att minska arbetsplatsolyckorna. Men kom ihåg att det är lika viktigt att jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön om vi ska kunna ska arbetsplatser där ingen riskerar att dö. Det är allvar! Vi måste hjälpas åt. Ingen ska behöva dö av sitt arbete.
I vår grundkurs i arbetsmiljö väljer vi att lägga mest fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vi menar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är så grundläggande att den är viktig att lyfta fram och ges en stor plats i en grundläggande arbetsmiljöutbildning.
/ Sara
måndag 11 februari 2019
Riskbedömning
Hej!
Två av mina uppdrag förra veckan handlade om riskbedömning. Det ena företaget är nybörjare när det gäller riskbedömning medan det andra har några års erfarenhet. Det är så roligt att, hos båda företagen, kunna se effekten av ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Medvetenheten ökar, riskerna identifieras och hanteras, möjligheterna lyfts fram. Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är så viktigt för att vi ska kunna skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar.
Två av mina uppdrag förra veckan handlade om riskbedömning. Det ena företaget är nybörjare när det gäller riskbedömning medan det andra har några års erfarenhet. Det är så roligt att, hos båda företagen, kunna se effekten av ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Medvetenheten ökar, riskerna identifieras och hanteras, möjligheterna lyfts fram. Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är så viktigt för att vi ska kunna skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar.
Behöver du hjälp med eller inspiration för att utveckla ert arbetsmiljöarbete, kontakta mig eller Maria. Läs mer här http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoarbete/. Kom ihåg, arbetsmiljö är kul!
/ Sara
onsdag 30 januari 2019
Arbetsmiljö är den viktigaste frågan
Hej!
Arbetsmiljö är det område som arbetsgivarna kommer att prioritera högst under 2019. Det visar en undersökning från Edge HR som genomfördes i slutet av 2018. 555 personer fick svara på frågan"Vilken/vilka HR-frågor kommer ni att fokusera mest på under 2019" och det vanligaste svaret var alltså arbetsmiljö. En väldigt bra prioritering, anser jag.
Maria och jag vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. För att kunna nå dit är fokus på arbetsmiljön väldigt viktigt. Vi brinner för att inspirera kring just detta. Alla våra arbetsmiljöutbildningar bygger på att locka fram lusten till att jobba med arbetsmiljö. En positiv attityd till arbetsmiljöarbete är en bra grund att bygga på. Arbetsmiljö är kul!
Här kan du läsa mer om våra arbetsmiljöutbildningar.
/ Sara
Arbetsmiljö är det område som arbetsgivarna kommer att prioritera högst under 2019. Det visar en undersökning från Edge HR som genomfördes i slutet av 2018. 555 personer fick svara på frågan"Vilken/vilka HR-frågor kommer ni att fokusera mest på under 2019" och det vanligaste svaret var alltså arbetsmiljö. En väldigt bra prioritering, anser jag.
Maria och jag vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. För att kunna nå dit är fokus på arbetsmiljön väldigt viktigt. Vi brinner för att inspirera kring just detta. Alla våra arbetsmiljöutbildningar bygger på att locka fram lusten till att jobba med arbetsmiljö. En positiv attityd till arbetsmiljöarbete är en bra grund att bygga på. Arbetsmiljö är kul!
Här kan du läsa mer om våra arbetsmiljöutbildningar.
/ Sara
måndag 14 januari 2019
Var inte tyst!
Hej!
Något av det viktigaste jag och Maria vill förmedla, när vi
är ute och jobbar med kränkande särbehandling med grupper på olika arbetsplatser,
är vikten av att bryta tystnaden och säga ifrån när någon behandlas illa. Det
är så vanligt, att personer som blivit utsatta för kränkande särbehandling på
sin arbetsplats, berättar att det värsta inte var själva kränkningarna utan vetskapen
om att fler kände till kränkningarna men inte sa något, inte gjorde något för
att förhindra det. Genom att inte säga ifrån är man en del av den kränkande
särbehandlingen. Så, säg ifrån!
Jag var i Stockholm i helgen och såg musikalen Så som i
himmelen. Det var en fantastisk upplevelse. Jag skulle kunna skriva en mycket positiv
recension av själva musikalen här, men det hoppar jag över i det här forumet.
Istället vill jag berätta lite om handlingen kopplat till det här med vikten av att inte vara tyst.
Musikalen, som bygger på filmen med samma namn, handlar om
Daniel, en mycket framgångsrik dirigent med de stora världsscenerna som sin
arbetsplats, som flyttar hem till sin lilla hemby. I musikalen får vi möta
människor som har den gemensamma nämnaren att de är med i kyrkokören, en kör
som Daniel blir ledare för. Det är en brokig skara människor som utvecklas
tillsammans, som körsångare, men också som människor. Det är två människor här
som jag vill lyfta fram, Holmfrid och Gabriella. Holmfrid, som är kraftigt
överviktig, kallas Tjock-Holmfrid. Det är särskilt en person som kallar honom
det, men de andra säger ingenting om det. De är tysta och det får fortgå. Gabriella
misshandlas av sin man. När hon kommer till kören, ibland blåslagen, ibland med
skräck i blicken, är det tydligt att de andra vet vad som pågår, men ingen gör
något. Det är riktigt illa. Till slut sker en förändring. Holmfrid bryter ihop och berättar om hur sårad
han har blivit, ända sen skoltiden, av att bli kallad Tjock-Holmfrid. Han som
använder det namnet på Holmfrid och de övriga i kören förstår och förändrar sig.
Gabriella får till slut stöd och hjälp av körens medlemmar. De handgripligen
skyddar henne mot den misshandlande mannen och någon erbjuder boende åt Gabriella
och barnen. Tystnaden bryts och vännerna börjar agera och Holmfrid och Gabriella, men även resten av
körens medlemmar, påverkas positivt. Men tänk hur det skulle kunnat vara om någon eller några hade sagt ifrån eller agerat på annat sätt betydligt tidigare. Holmfrid och Gabriella hade kunnat slippa mycket av sitt lidande.
Så som i himmelen är en påhittad historia, men den beskrivna
tystnaden i en grupp, den finns i verkligheten, på många ställen, på många arbetsplatser. Den tysta massan har en
otroligt stor möjlighet att förändra livet för människor genom att inte vara
tyst längre. Om vi ska kunna skapa friska arbetsplatser där alla medarbetare
har möjlighet att trivas, må bra och prestera, då behöver tystnadskulturen
brytas. Var inte tyst!
Här kan du läsa mer om hur jag och Maria jobbar mot kränkande särbehandling:
/ Sara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)