torsdag 3 september 2015

Glädjespridaren

Häromdagen var jag ute och övningskörde med min yngste son. Vi körde inne i stan och fick se en gulklädd person med en röd flagga. Det var asfaltering på gång och och den röda flaggan visade att vi skulle stanna och vänta på vår tur. Inget ovanligt med det annat än att det var första gången under sin övningskörningstid som sonen fick stanna vid en trafikvakt. När vi hade stått där i någon minut och väntat på vår tur kom tjejen med flaggan fram till oss och visade att hon ville säga något. Sonen vevade ner rutan och vakten visade sitt glada ansikte och sa att vi tyvärr skulle få stå lite extra länge här eftersom de var på väg att flytta maskiner och avspärrningar för att kunna asfaltera andra sidan av vägen. Hon sa det så glatt och trevligt.


Jag tackade för hennes trevliga bemötande och kunde inte låta bli att fråga henne om jag fick ta bild av henne och lägga ut på vår arbetsglädjeblogg för att sprida vidare hennes glada och trevliga sätt. Självklart fick jag det, sa hon. Sen sa hon att jobbet i sig kanske inte var så roligt, men hon valde glädjen och att bemöta bilisterna på ett trevligt sätt, för då blev jobbet så mycket roligare. Arbetsglädje som spred sig till oss också. Visst är det härligt med glädjespridare!

/ Sara

2 kommentarer:

  1. Det är ju så underbart när man möter de där guldmänniskorna som inte bara gör sitt jobb utan dessutom vill sprida glädje på vägen.
    Härlig historia!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är det. Det är också härligt att få lyfta fram sådana människor.

      Radera