Förra veckan var jag tillsammans med min son Jonathan en dag på hans jobb. Han arbetar på ett dagcenter där människor med olika funktionsnedsättningar har sin sysselsättning. Där fanns det minsann arbetsglädje! Alla de saker vi pratar om när vi föreläser fanns verkligen där. Här berömde man varandra, såg varandra och lyssnade till varandra. Jag fick också beröm när jag var där och det kändes så skönt i hjärtat. Vid något tillfälle under förmiddagen sjöng jag lite på en sång och efter en stund sa mannen som satt bredvid att han tyckte att jag sjöng så fint. Underbart, eller hur?
En händelse under dagen var att mannen som satt mittemot min Jonathan fick lite ont i sina fingrar på grund av att han hade arbetat med samma moment hela förmiddagen. Kvickt var det en personal framme och frågade om han ville byta arbetsuppgift. Här blev man verkligen lyssnad till direkt och behövde inte vänta på att någon skulle se eller förstå hur man mådde.
Det är svårt att förmedla känslan av hur det var där men jag önskar att fler av oss skulle få arbeta i en sådan tillåtande och härlig atmosfär. Det skulle vi alla behöva
Här är min son Jonathan
Ha det bra allihopa och ha en härlig måndag
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar