tisdag 22 oktober 2019

Tillsammans kan vi rädda liv

Hej!

Jag läste en debattartikel från i somras skriven av Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. Debattartikeln hade rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv". https://arbetet.se/2019/06/13/en-sakerhetskultur-dar-man-vagar-saga-ifran-raddar-liv/

Tänk så viktigt det är med en kultur på arbetsplatsen som bidrar till att man vågar säga ifrån. Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt av sitt arbete. Det gäller både dödsfall och skador till följd av arbetsplatsolyckor, men självklart också sådant som orsakats av organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång får ofta stora rubriker och mycket uppmärksamhet, med alla rätt, men vet du att det är betydligt fler som dör av arbetsrelaterad stress och av kränkande särbehandling på jobbet än av arbetsplatsolyckor? Forskning visar att ca 500 personer dör varje år i Sverige till följd av arbetsrelaterad stress. Forskare tror också att så många som 100-300 personer tar sitt liv på grund av att de varit utsatta för kränkande särbehandling och arbetsplatsmobbning. De siffrorna kan jämföras med antalet dödsolyckor. I år, under perioden januari-september, har 32 människor mist livet i en arbetsplatsolycka.

Alla arbetsplatser bör ha en nollvision som inte bara handlar om att förhindra olyckor, utan som innefattar arbetssjukdomar inklusive de organisatoriska och sociala frågorna, skriver Erna i sin debattartikel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är mycket viktigt här. Genom det arbetet ska vi identifiera de risker som finns och hitta vägar för att minska dem. Att skapa en kultur på arbetsplatsen där man vågar säga ifrån är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa en sådan säkerhetskultur. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret, men alla arbetstagare har ett ansvar för bidra till en god och säker arbetsmiljö.



Min och Marias senaste bok, Våga bryta tystnaden, handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Vi menar att fler behöver bryta tystnaden och prata mer om kränkande särbehandling i arbetslivet. Det behövs en större tydlighet kring gränser och kring vad som är ok och inte ok i det sociala samspelet. Fler behöver lämna den tysta massan och sätta stopp för kränkningar som pågår. Genom att göra det kan vi skapa friska arbetsplaster där människor trivs, mår bra och presterar och vi kan också rädda liv.

Att våga bryta tystnaden gäller inte bara kring kränkande särbehandling (även om boken handlar om just det). Arbetsmiljöverkets generaldirektörs debattartikel, som fick rubriken "En säkerhetskultur där man vågar säga ifrån räddar liv", visar på vikten av att våga bryta tystnaden i många sammanhang på våra arbetsplatser, både när det gäller den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala. Jag kan bara hålla med om vikten av det, att våga bryta tystnaden, och vikten av att skapa en kultur på arbetsplatsen som möjliggör det. Så min uppmaning är:

  • kör hårt med det systematiska arbetsmiljöarbetet
  • skapa en kultur på arbetsplatsen där det är ok att säga ifrån
  • våga bryta tystnaden

/ Sara

fredag 11 oktober 2019

Digital arbetsmiljö

Hej!

Den digitala arbetsmiljön är ett arbetsmiljöområde som jag tycker att det läggs lite för lite fokus på. Ändring behövs!

Du som följer vår blogg vet att jag och Maria brinner för att skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi är på jobbet för att utföra något. För att vi ska kunna prestera på bästa sätt behöver vi trivas och må bra. Var kommer då den digitala arbetsmiljön in när det gäller att skapa en frisk arbetsplats? Jag tänker så, att de digitala verktygen, systemen och arbetssätten finns där för att underlätta för prestationen. Tanken är att de ska göra arbetet enklare, smidigare, säkrare, skapa mer ordning och reda och så vidare. Med sådana effekter kan vi förbättra prestationen, vilket ju är en viktig del hos en frisk arbetsplats. Men hur påverkar den digitala arbetsmiljön trivseln och måendet hos våra medarbetare? En del mår väldigt bra och trivs bra med när ett nytt digitalt arbetssätt har sjösatts och tagits i bruk, men det är inte helt ovanligt att människor mår dåligt av system som krånglar, oenighet om hur vi ska jobba, irritation över dokument som inte går att hitta och så vidare.

Vi behöver få in den digitala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet. När gjorde ni en skyddsrond senast som hade fokus på den digitala arbetsmiljön? I förra veckan föreläste jag om den digitala arbetsmiljön. Det var runt 80 personer som deltog och jag frågade dem: Har du varit med och genomfört en skyddsrond med fokus på den digitala arbetsmiljön? Vet du hur många som svarade ja på den frågan? Det var två personer. Resten hade inte gjort det. Ändring behövs!

Precis som inom andra arbetsmiljöområden måste vi titta på vilka risker för ohälsa som finns och vilka möjligheter för hälsa som finns. Bidrar era digitala verktyg, system och arbetssätt till att minska risken för ohälsa kopplat till arbetsbelastning till exempel? En hälsosam arbetsbelastning handlar om att vi har en balans mellan de krav som ställs på oss och de resurser vi har för att möta kraven. Titta på den här bilden och fundera hur ni har det på er arbetsplats. Ger era digitala verktyg och arbetssätt ökad eller minskad arbetsbelastning?

Rätt arbetsmetoder och rätt arbetsredskap är resurser som vi bör ha för att möta kraven. Använder ni de möjligheter den digitala tekniken ger på bästa sätt så att det verkligen blir en resurs och därigenom bidrar till minskad arbetsbelastning?

Socialt stöd är en annan resurs som kan balansera upp kraven. Tänk dig en arbetsplats, en tillverkande industri, där de flesta av medarbetarna jobbar under samma tak, men där säljarna åker landet runt och sällan är på plats hos de andra. Det sociala stödet, som är en viktigt resurs, är kanske lättare att få av eller ge till någon man har nära sig. En möjlighet att chatta med någon någon som befinner sig på en annan plats kan förenkla för det sociala stödet.

Återhämtning är en annan viktig resurs. Skapar era digitala arbetssätt möjlighet till återhämtning eller inte? Jag mötte en gång medarbetare från två butiker. Företaget hade börjat i liten skala, med en butik med familjär stämning mellan medarbetarna. De hade vant sig att stämma av saker med varandra via Facebook Messenger, allt från om någon blev sjuk till viktig information som behövde delas. Det hade fungerat bra under en längre tid, men nu när de vuxit och utökat till två butiker med betydligt fler medarbetare, var lösningen kanske inte det optimala. Flera personer beskrev till exempel att de kände sig störda av plinget från Messenger under ledigheter. Information som spridits där var svår att hitta igen. De insåg att det där faktiskt var en arbetsmiljöfråga som var viktig att ta tag i.

Möjligheten att jobba varsomhelst närsomhelst kan vara både en risk och en möjlighet. Hur ser det ut hos er?

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp möjliga risker för ohälsa och möjligheter för hälsa, men jag slutar här. Jag uppmanar dig istället att tänka till på din/er digitala arbetsmiljö. Har du koll på riskerna och möjligheterna?

Vi vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Det gör vi genom att hjälpa våra kunder att komma igång eller utveckla sitt arbetsmiljöarbete. Läs mer på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoarbete/. Vi håller också olika arbetsmarknadsutbildningar som du kan läsa mer om på http://friskaarbetsplatser.se/arbetsmiljoutbildningar/.

Jag vill också tipsa om Suntarbetsliv och Prevent som har mycket bra information och verktyg för att kunna jobba med den digitala arbetsmiljön.

Lycka till i ert arbete med den digitala arbetsmiljön!

/ Sara